Vänner viktiga i både nöd och lust

Sjön Trekanten vid Liljeholmen i Stockholm.

I veckan har jag promenerat med olika vänner runt Långsjön, Sickla sjö och sjön Trekanten. Idag blev det en sväng till havet i Österskär. När marssolen skiner är det inte så svårt att vara ofrivilligt arbetsfri. Lite svårare är det att hålla önskad social distans.

Som jag tolkar myndigheternas rekommendationer är det ”riskfritt” att sitta sida vid sida med en vän utan symptom. Troligen är det till och med bra. Det får vi kanske veta en dag.

Nyligen såg jag en dokumentär om de sista dagarna i staden Pompeji innan staden begravdes under vulkanen Vesuvius jättelika utbrott. Visst hörde de mullret och visst såg de röken, men det var inte förrän vattensystemet slogs ut av jordskalv och det började regna pimpsten som invånarna verkar ha blivit oroliga på riktigt.

Några lämnade visserligen hus och hem i god tid, men de flesta av stadens tiotusentals invånarna valde att stanna. När arkeologerna i dag – nästan 2000 år senare – penslar fram resterna ur lavalagren kan de räkna ut vad många gjorde den där sista kvällen; gick på krogen, drack vin och spelade tärning.

Att njuta en stund i solen är alltså ett högst mänskligt val.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *