I förrgår fick jag ett sms från vännen M i Göteborg. Det började med ”Här händer det grejer…” och fortsatte med en beskrivning av hur hen hade snubblat på skrovlig asfalt och skrapat upp både arm, axel och ben.

Här är mitt svar:

Hej M, här på östkusten händer det också grejer. I dag presenterades ”lösningen” på Palme-mordet. Förmiddagens presskonferens var en formidabel ersättning när Folkhälsomyndigheten tydligen har bestämt sig för att dra ner på konfererandet till två dagar i veckan.

Tyvärr väckte dagens ”happening” fler frågor än den gav svar (vilket i och för sig kan bero på att jag bäddade, packade, plockade ur en diskmaskin och klippte bort vissna blommor på balkongen under första halvan av den digra ppt-presentationen).

Inte ens när den misstänkte mördaren presenterades hettade det till: Aha, en vit kränkt medelålders man med extremt skev självbild och ohemult stort bekräftelsebehov. Varför blir jag inte förvånad?

Att han lyckats lasera sig själv som vittne verkar vara mer slump än strategi. Att han kom undan till sin död 14 år senare, kan nog bara förklaras med att en sådan gärningsmannaprofil – vit, kränkt man osv – inte har slagit igenom fullt ut.

”Stackars Stickan, så jobbigt för honom att vittnena envisas att säga att de såg en kille som såg ut precis som han och hade samma sorts kläder som han. När vi vet att killen som sköt hade en blå täckjacka och sprang ditåt. För det har Stickan sagt efter att ha hört det från Lisbeth Palme som av en händelse gav honom ett signalement på plats”.

Och den närmaste familjen och vännerna anar INGENTING. Det klart de inte gör. Hade de haft minsta susning skulle de väl ha angett honom. Vad de måste gräma sig nu, när de inser att de har missat 50 mille i tipspengar.

Men det kanske inte är så konstigt. Enligt en artikel i Expressen är båda ex-fruarna fortfarande rörande överens om att det inte kan vara Stickan eftersom han ”inte kunde göra en fluga förnär”.

Som om det har med saken att göra. Såvitt jag vet finns det inget samband mellan att gilla flugor och ogilla Olof Palme.

Hur svårt kan det va?